Index och serier
Så byter du basår i ett prisindex
Börja med att ta reda på vilket basår serien använder i dag.
Bestäm nuvarande och nytt basår
Börja med att ta reda på vilket basår serien använder i dag. Beteckningen står normalt i tabellhuvud, serienamn eller metadata: SCB publicerade exempelvis Prisindex i producent- och importled (PPI) för år 2001 med basår 1990=100 (PR0301). Jordbruksverket anger på samma sätt basåret direkt vid publicering: i Statistiska meddelande JO 49 SM 1503 (19 mars 2015) står "Nytt basår 2010=100", och att basåret 2010 därmed ersätter 2005 för alla index. I Jordbruksverkets kvalitetsdeklaration för prisindex anges i stället 2020 som basår i indexserierna. Skriv upp vilket basår varje berörd serie har innan du räknar.
Bestäm också redovisningsfrekvens och omfattning. Enligt Jordbruksverkets kvalitetsdeklaration redovisas priser och indextal för månad och kalenderår. Du kan därför behöva räkna om både månadsserien och årsvärdena, och delindex på lägre aggregeringsnivå följer med. Gå igenom vilka serier, delindex och tabeller som bygger på det gamla basåret och lista dem före omräkningen.
Välj nytt basår efter praxis i jämförbar statistik: Jordbruksverket har gått från 2005 till 2010 och redovisar nu 2020, medan SCB:s PPI-material visar 1990=100. Ett basår nära nuet ger indextal kring 100 för aktuella perioder, vilket gör tabellerna lättare att läsa. Samtidigt skalas hela den historiska serien om och äldre publikationer får en annan 100-nivå.
Jämförelse mellan gamla och nya basår – exempel från svenska myndigheter
- Jordbruksverket – JO 49 SM 1503 — Basår: 2010=100 (ersätter 2005)
Räkna om indextalen med en enkel kvot
Omräkningen utgår från samma storheter som indexet bygger på. I SCB:s dokumentation av PPI betecknar P enhetspris, Q kvantitet, och summeringen görs över varugrupper, indexerade med k. Indexet jämför priser vid tidpunkten t med en referensperiod – basperioden. Ett basårsbyte ändrar inte vilka priser som jämförs, bara vilken period de ställs mot. Därför är operationen en ren omskalning av varje indextal.
Formeln är en kvot: nytt indextal för tidpunkten t = (gammalt indextal för t / gammalt indextal för den nya basperioden b) × 100. Dividera varje gammalt indextal med det gamla indextalet för den nya basperioden och multiplicera med 100. Då får basperioden per definition värdet 100 och serien behåller sina proportioner.
Är det nya basåret ett kalenderår använder du årsvärdet för det året i den gamla serien som divisor. Är basperioden en enskild månad använder du månadsvärdet. Ska serien 1990=100 läggas om till 2020=100 dividerar du samtliga indextal, både månadsvärden och kalenderårsvärden, med det gamla indexvärdet för 2020. Räknar du om årsvärden ska du använda årsvärdet för basåret, inte ett enskilt månadsvärde, annars stämmer inte 100-nivån mot den publicerade årsöversikten.
Omskalningen förutsätter att vikterna är oförändrade. Sammanfaller basårsbytet med en viktuppdatering räcker inte kvoten – se nästa avsnitt.
Se över vikter och aggregering
Ett basårsbyte kan kräva nya vikter. I Jordbruksverkets kvalitetsdeklaration anges att A-index ändrar vikter var femte år. Sker viktuppdateringen samtidigt som basåret byts ändras serien av två skäl på en gång: ny referensperiod och en ny varukorg med nya vikter. Då räcker inte en kvot mellan gamla och nya indextal, eftersom skillnaden delvis beror på annat än omskalningen.
Kontrollera därför tidpunkten för viktuppdateringen innan du räknar om. Ligger den utanför basårsbytet kan du använda kvoten rakt igenom. Ligger den i samma publicering måste du hålla de två orsakerna isär: redovisa den gamla serien på gammalt basår och den nya på nytt basår, och länka ihop dem över en överlappande period så att användaren ser var brottet ligger.
När delindex räknas om ska aggregeringen ske på samma nivå som tidigare och med de vikter som hör till respektive basår. Delindex summeras över varugrupperna k med vikter som tillsammans utgör 100 (eller 1), och varje varukorg får bara räknas in en gång. Räkna om delindexen var för sig och summera därefter. Om du summerar omräknade delindex med vikter från det gamla basåret samtidigt som totalserien byggts på nya vikter uppstår en dubbelräkning, som visar sig som en differens mot publicerad total.
Testa seriebrott mot en överlappande period
Testa omräkningen under en period där både den gamla och den nya serien finns, alltså där publicerade tal är kända under båda basåren. Kontrollera tre saker: att den nya basperioden får värdet 100, att månadsvärdena stämmer mot den gamla seriens månadsvärden efter omskalning, och att kalenderårsvärdena stämmer mot de publicerade årsvärdena. Enligt Jordbruksverkets kvalitetsdeklaration redovisas priser och indextal just för månad och kalenderår, så båda leden behöver verifieras separat.
Beräkna kvoten mellan gammalt och nytt indextal för varje period i överlappningen. Är endast basperioden ändrad ska kvoten vara konstant över hela överlappningen. Varierar den har också vikter, urval eller definitioner ändrats. Dokumentera i så fall avvikelsens storlek och orsak, och skriv in den i kvalitetsdeklarationen så att användaren kan bedöma jämförbarheten mellan serierna före och efter bytet.
Planera testet mot publiceringstiderna. Uppgifterna till SCB:s PPI samlas in omkring den 1–20 i månaden efter mätmånaden och statistiken publiceras kring den 25:e. Omräkning och brottest behöver vara klara innan den nya serien publiceras första gången, annars hinner användarna börja indexreglera på ofullständiga tal.
Märk och kommunicera det nya basåret
Uppdatera tabellhuvud, serienamn, metadata och kvalitetsdeklaration med den nya beteckningen, till exempel 2010=100 eller 2020=100. SCB:s dokumentation för PPI är uppbyggd i avsnitt A.1–A.13 med bland annat syfte och historik, uppgiftsskyldighet, sekretess och uppläggning, följt av ett avsnitt B med kvalitetsdeklaration. Basårsuppgiften hör hemma både i tabellhuvudet och i den löpande beskrivningen av statistikprodukten, så att den går att hitta utan att läsa tabellen.
Kommunicera bytet som myndigheterna gör. Jordbruksverket annonserade förändringen med rubriken "Nytt basår 2010=100. Vad innebär det?" och uppgav att basåret 2010 ersätter 2005 för alla index samt från vilket Statistiska meddelande det gäller. Följ mönstret: ange gammalt och nytt basår, från vilken publicering bytet gäller, vilka serier som omfattas och vad det innebär för den som använder talen.
Vad bytet innebär för användaren beror på om bara basen ändrats eller även vikterna. Vid en ren omskalning ändras indextalen, men den procentuella prisutvecklingen mellan två perioder är densamma som förut. Ändras vikterna samtidigt gäller inte det, och användare som indexreglerar avtal behöver besked om vilken serie som ska användas framåt. Att PPI används i stor utsträckning för prisreglering i leveransavtal mellan företag framgår av SCB:s egen beskrivning av statistikanvändningen, så kommunikationen bör nå dem som har indexklausuler i avtal och inte bara statistikansvariga.
Nyckelinformation vid basårsbyte
- Viktuppdatering
- Görs vanligtvis var femte år (t.ex. Jordbruksverket).
- Användning i avtal
- PPI används i prisreglering av leveransavtal mellan företag.
Gör ett praktiskt räkneexempel
Exemplet nedan är konstruerat för att visa räkneoperationen och avser inte publicerade indextal. Vi lägger om en serie från 1990=100 till 2020=100 och går igenom varje steg. Anta att serien 1990=100 har årsmedelvärdet 235,0 för 2020, 240,0 för mars 2021 och årsmedelvärdet 242,0 för 2021.
Steg 1 – hämta det gamla indextalet för den nya basperioden. För 2020 är det 235,0. Steg 2 – räkna fram omräkningsfaktorn genom att dividera 100 med detta värde: 100 / 235,0 = 0,4255. Faktorn används på alla indextal i serien, både månads- och årsvärden.
Steg 3 – månadsvärdet. Mars 2021 hade 240,0 i den gamla serien. Nytt värde: 240,0 × 0,4255 = 102,1, alltså 102,1 i serien 2020=100. Steg 4 – kalenderårsvärdet. Årsmedelvärdet för 2021 var 242,0. Nytt värde: 242,0 × 0,4255 = 103,0.
Steg 5 – kontrollera basperioden. 2020 ska bli exakt 100: 235,0 × 0,4255 = 100,0. Steg 6 – kontrollera att kalenderårsvärdet för det nya basåret blir 100 i den nya serien, och att kvoten mellan gamla och nya värden är densamma i mars 2021 och i årsvärdet 2021 (här 240,0/102,1 respektive 242,0/103,0, båda lika med omräkningsfaktorn uttryckt baklänges).
Samma steg gäller om utgångsserien har basår 2005=100: byt ut 235,0 mot seriens årsmedelvärde för 2020, beräkna faktorn 100 dividerat med det värdet, och multiplicera samtliga månads- och årsvärden med faktorn. Får du inte konstant kvot mellan gammal och ny serie över en överlappande period har vikter eller definitioner ändrats samtidigt som basåret. Då ska de två serierna redovisas sida vid sida med dokumenterat brott i stället för att skalas om med en enda faktor.
