Så väljer du offentliga datakällor för marknadsanalys

Utgå från marknadsfrågan – inte datakällan

Formulera först vilket beslut analysen ska stödja och vilken marknadsfråga som ska besvaras. Bestäm sedan vilka variabler som behövs, vilken geografisk nivå och vilken tidsperiod analysen gäller. Frågor om efterfrågan i en bransch kräver andra data än frågor om etableringar i en kommun eller löneutveckling över tid.

Sök efter offentliga datakällor först när kraven är tydliga. Skatteverket beskriver att myndigheter samlar in och lagrar stora mängder offentlig data, och att digitalisering, strukturering och lätt åtkomst gör att informationen kan bidra till samhällsnytta även utanför myndigheten, till exempel i forskning eller nya produkter. Hos Skatteverket finns exempelvis offentlig data om medelinkomster i olika branscher och genomsnittshyror för butikslokaler.

Skilj på öppna data och annan offentlig information

Öppna data definieras av Skatteverket som digitaliserad, offentlig information som vem som helst kan ta del av och använda till valfritt ändamål. Upphandlingsmyndigheten beskriver öppna data som digitaliserad information som du kan använda, återanvända och dela med dig av så att andra kan utveckla den.

Offentlig information är inte automatiskt öppen för vidareutnyttjande. SKR påpekar att den svenska lagen om öppna data inte i sig ger någon rätt att få tillgång till data, enligt regeringens förarbeten. Lagen gäller i två fall: när någon enligt en annan lag eller förordning har rätt att få tillgång till data och begär att få använda data vidare, eller när en myndighet själv väljer att göra data tillgänglig för vidareutnyttjande. Huvudregeln är att lagen inte gäller när statliga myndigheter och offentliga organisationer delar data med varandra.

Den 1 augusti 2022 införde Sverige EU:s direktiv om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn i svensk lag, genom lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, ofta kallad nya datalagen. Direktivet trädde i kraft i juli 2019 och ersatte det tidigare PSI-direktivet. Värdefulla datamängder har en särskild reglering; EU-kommissionen fastställer vilka datamängder som är värdefulla och hur de ska göras tillgängliga, och kraven gäller både statliga myndigheter och offentliga organisationer.

Skillnad mellan öppna data och annan offentlig information

Viktig information om svenska öppna data

Kontrollera täckning, indelning och jämförbarhet

Kontrollera om datan täcker rätt bransch, rätt geografi och rätt period. Ska analysen jämföra över tid behöver du också kontrollera att indelningar och kategorier är stabila, till exempel branschindelning, geografiska nivåer och tidsperioder. Ändrade indelningar gör att serier inte utan vidare kan kopplas ihop.

Statskontoret har granskat öppna data på 40 myndigheters webbplatser samt länsstyrelsernas geodatabas och gemensamma karttjänster. Resultatet visar att nästan samtliga myndigheter publicerar öppna data, men att de flesta publicerar dem på ett sätt som hindrar dem som vill vidareutnyttja informationen. Statskontoret lyfter särskilt att myndigheter använder olika standarder för data och metadata, vilket försvårar för användare som vill samköra dataset från flera olika myndigheter. Jämförbarhet bör därför kontrolleras tidigt.

Välj åtkomstsätt efter analysbehov: API, fil eller katalog

När analysen ska upprepas och automatiseras passar API:er. Enligt Skatteverket är ett API en funktion som en programmerare kan anropa för att beställa hem information från någon annans databas eller program. Informationen kan skickas till exempelvis en app, en databas eller en Excelfil som tar emot och sparar en kopia. Skatteverket kallar öppna data som nås via API för öppna data-API:er.

Nedladdningsbara filer passar när du vill granska, bearbeta eller analysera ett urval manuellt. Skatteverket tillhandahåller öppna data både via API:er och som nedladdningsbara .csv-filer, vilka går att öppna i Excel och andra kalkylprogram. Även andra organisationer och myndigheter publicerar öppna data i textform på webbplatser eller som nedladdningsbara filer som komplement till API:er.

Metadatakataloger hjälper dig att hitta och bedöma datamängder. Upphandlingsmyndighetens metadatakatalog listar data, statistik, karttjänster och andra informationsresurser som är tillgängliga för vidareutnyttjande. Listan visar namn, beskrivning, villkor för användning och tekniska format, och där finns kontaktinformation. Samtidigt visar Statskontorets granskning att de flesta myndigheter saknar API eller motsvarande tjänster. Det är ett skäl att tidigt bedöma om den önskade källan alls kan automatiseras.

Granska metadata, dokumentation och kontaktvägar

Bedöm datakällan utifrån om den har strukturerad metadata, tydliga beskrivningar, teknisk dokumentation och kontaktuppgifter för respektive datamängd. Statskontoret konstaterar att myndigheter sällan tillhandahåller strukturerad metadata, att de i allmänhet inte publicerar öppna data så att de är lätta att hitta och att bristande dokumentation om data är ett hinder för användare av dataset.

En metadatakatalog av god kvalitet kan tyda på att datamängden är genomtänkt. Upphandlingsmyndighetens katalog visar namn, beskrivning, villkor för användning och tekniska format. För frågor om innehållet i specifika datamängder hänvisar myndigheten till utpekad kontakt för respektive datamängd i metadatakatalogen; för övergripande frågor om öppna data finns en gemensam kontakt.

Kontrollera också om beskrivningarna förklarar vad varje variabel betyder, vilken enhet som mäts och vilka begränsningar som finns. Saknas sådan information ökar risken för feltolkningar och för att analysen inte kan upprepas.

Läs användarvillkor och planera för källhänvisning

Öppna data får ofta användas fritt, men inte utan villkor. Upphandlingsmyndigheten anger att deras öppna data är fria att använda, men att du alltid ska ange källa och datum samt vilken period statistiken eller uppgifterna avser. Det gäller oavsett om uppgifterna används i text, diagram eller tabeller.

Bearbetar du statistiken får du inte ange Upphandlingsmyndigheten som källa. Det ska då tydligt framgå vem som har bearbetat statistiken. Myndigheten ger exemplet: Uppgifter: Upphandlingsmyndigheten | Bearbetning: Namn på företaget/organisationen som gjort bearbetningen.

Läs därför användarvillkoren för varje datamängd innan du bygger analysen. Samtidigt påminner SKR om att lagen om öppna data inte i sig ger rätt att få tillgång till data; tillgången kan behöva följa av annan lagstiftning eller av att myndigheten själv väljer att tillgängliggöra datan.

Testa att kombinera källor innan du bygger analysen

Tillsammans kan flera offentliga datakällor bli betydligt mer användbara, men bara om de går att samköra. Statskontoret pekar på att myndigheter använder olika standarder för data och metadata, vilket försvårar samkörning av dataset från flera myndigheter. Även avsaknad av API:er kan göra kombinationen svår att automatisera.

Gör en liten pilot innan du bygger den färdiga analysen: hämta ett urval från varje källa, kontrollera att gemensamma begrepp, kategorier, geografiska nivåer och tidsperioder matchar, och dokumentera hur du kopplar ihop dem. Håller inte samkörningen, överväg en källa med bättre täckning eller enklare indelning, eller räkna med manuell bearbetning.

Ett viktigt kriterium är repeterbarhet. Om hämtning, rensning och koppling kan beskrivas och göras om på samma sätt blir analysen lättare att granska och uppdatera.

Checklista för valet av datakälla

Marknadsfråga: Vilket beslut ska analysen stödja? Vilka variabler, geografiska nivåer och tidsperioder krävs?

Öppenhet: Är datan öppen och tillåten att vidareutnyttja? Tänk på att offentlig information inte automatiskt är öppen, och att öppna datalagen inte i sig ger rätt till tillgång.

Täckning: Täcker datan rätt bransch, geografi och period? Går indelningar och standarder att jämföra över tid och mellan källor?

Åtkomst: Finns API för automatisering, nedladdningsbara filer som CSV för enklare bearbetning samt en metadatakatalog för översikt och villkor?

Metadata och dokumentation: Finns strukturerad metadata, tydliga beskrivningar, teknisk dokumentation och kontaktuppgifter för datamängden?

Villkor: Är användningen fri, och vilka krav finns på källhänvisning, datum och period? Vid bearbetning: framgår det vem som bearbetat statistiken?

Kombinerbarhet: Delar källan standarder, begrepp och nycklar med de andra källor du vill använda? Testa med en pilot.

Repeterbarhet: Kan hämtning och bearbetning upprepas och granskas på samma sätt nästa gång?