Vilka datakällor beskriver svenska hushålls konsumtion?

Flera statistiksystem, flera datakällor

Svenska hushålls konsumtion beskrivs i flera statistiksystem. I Nationalräkenskaperna (NR) beräknas hushållskonsumtionen från många datakällor, och enligt SCB har beräkningarna inte setts över på flera år.

Hushållens utgifter (HUT) är en urvalsundersökning från 1958. Den visar utgifter för olika hushållsgrupper och fördelningen mellan varor och tjänster.

Hushållens konsumtionsindikator publiceras per månad, vecka och dag efter ändamål COICOP och används för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt.

Konsumentprisindex (KPI) ska mäta inflationen för ett genomsnittligt hushåll, och HUT-resultat används bland annat vid beräkning av KPI.

Samma fråga – hur mycket svenska hushåll konsumerar – besvaras med olika datakällor beroende på statistikprodukt. FEK och Livsmedelsförsäljningsstatistiken ligger bakom NR:s beräkningar, HUT fångar utgifter hos utvalda hushåll, KPI använder kassaregisterdata för delar av varukorgen, och konsumtionsindikatorn bygger bland annat på omsättningsstatistik, energistatistik och statistik över nybyggda lägenheter.

Företagens ekonomi (FEK): den huvudsakliga källan

Huvudkällan för hushållens konsumtion i NR är undersökningen Företagens ekonomi (FEK). FEK beskriver försäljning från Sveriges samtliga företag, uppdelad på både produkter och branscher.

För livsmedel och drycker används i stället Livsmedelsförsäljningsstatistiken. Tillsammans täcker källorna 100 av NR:s 140 ändamål och 70 procent av hushållskonsumtionens totala värde.

År 2021 uppgick hushållskonsumtionen i NR till 2 322 miljarder kronor.

Huvudkällor för beräkning av svenska hushålls konsumtion

Livsmedelsförsäljningsstatistiken: livsmedel och drycker

För utgiftsposten livsmedel och drycker används undersökningen Livsmedelsförsäljningsstatistiken. Den är inte en generell källa för all konsumtion, utan fyller specifikt denna utgiftspost i beräkningarna av hushållens konsumtion. Tillsammans med FEK omfattar de två källorna 100 av NR:s 140 ändamål och 70 procent av hushållskonsumtionens totala värde.

Hushållens utgifter (HUT): detaljerad bild från hushållen själva

HUT är en urvalsundersökning sedan 1958. Den visar utgifter för olika hushållsgrupper och fördelningen mellan varor och tjänster.

HUT genomförs 2026 och därefter vart femte år från och med 2030. SCB väljer slumpmässigt hushåll av olika typer och sprider urvalet över hela året; metoden tillåter inte att något hushåll byts ut.

HUT-resultat används bland annat vid beräkning av KPI, som påverkar prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet styr pensioner, grundavdrag, studiemedel med mera.

Konsumentverket, Socialdepartementet, Finansdepartementet, arbetsmarknadsorganisationerna samt det kooperativa och privata näringslivet använder resultaten för exempelvis utvärdering av reformer, butikslokalisering, förhandlingsunderlag och budgetrådgivning.

En av statistikens viktigaste uppgifter är att upptäcka och uppmärksamma utsatta grupper, till exempel låginkomsttagare, gamla och ensamföräldrar.

I en statistiknyhet från december 2022 uppgav SCB att boende var hushållens största utgift. Svenska hushåll lade i genomsnitt 21,9 procent av de totala utgifterna på boende, 14,9 procent på transport och 13,6 procent på livsmedel och alkoholfria drycker.

Efter boendet var transport och livsmedel de största utgiftsposterna.

Korttransaktioner, kassaregister och andra administrativa data

Under de senaste 10–15 åren har SCB genomlyst sina datakällor. Direktinsamling från företag och hushåll har allt mer ersatts av administrativa data.

Manuella moment har delvis arbetats bort och automatiserade har vunnit mark. I Utrikeshandeln med tjänster bygger skattningen av resevalutan numera på betalkortsdata.

I KPI har traditionell prisinsamling ersatts av kassaregisterdata för mer än en tredjedel av varukorgen; prisinsamlingen för livsmedelskonsumtionen är helt baserad på kassaregisterdata.

SCB har tagit fram nya preliminära siffror för hushållskonsumtionen via korttransaktioner och befintlig försäljningsstatistik. De visar att hushållskonsumtionen i dagsläget är underskattad.

Sveriges ekonomi och betalningar är högt digitaliserade, vilket öppnar för att mäta även hushållens konsumtion med sådana datakällor. Arbetet ingår i projektet ämnesdesignbordet för hushållens konsumtionsutgifter (ÄDB HUKO).

Modeller och kompletterande underlag för resterande ändamål

NR räknar med 140 ändamål. FEK och Livsmedelsförsäljningsstatistiken täcker 100 av dem.

För de återstående 40 används andra underlag: vissa beräknas via modeller, medan andra hämtas från andra källor.

Modellberäkningar görs bland annat för boendekostnader, energiförbrukning, hälso- och sjukvård, omsorg, finansiella tjänster och illegal konsumtion.

Bilden av hushållens konsumtion bygger därför inte bara på företagsförsäljning och livsmedelsstatistik, utan också på modellskattningar och kompletterande källor för dessa områden.

Månadsindikatorn: snabb statistik med breda indata

Hushållens konsumtionsindikator publiceras efter ändamål COICOP och finns i tabeller per månad, vecka och dag.

I Statistikdatabasen finns serier från 2019 och framåt: månad 2019M01–2026M08, vecka 2019V01–2026V36 och dag 2019D0101–2026D0906, liksom tabeller efter varaktighet. Statistiken har periodicitet månad, vecka och dag.

Viktigaste indatakällor är SCB:s omsättningsstatistik, energistatistik, statistik över nybyggda lägenheter, konsumentprisindex och sortimentsundersökningen. I augusti 2026 uppgick indikatorn till 225 929 miljoner kronor i löpande priser.

Volymutvecklingen var 4,0 procent jämfört med samma månad föregående år och 0,7 procent jämfört med föregående månad, säsongrensat. Veckostatistiken visade att hushållens konsumtion ökade 0,7 procent vecka 33–36 jämfört med vecka 29–32.

Uppgifterna är preliminära och revideras. Efter publiceringen i augusti 2025 reviderades förändringen i juli 2025 jämfört med juni 2025 upp 0,2 procentenheter till en uppgång på 0,4 procent, och jämfört med juli året innan upp 0,3 procentenheter till en uppgång på 2,7 procent.

Utveckling av hushållskonsumtion – månadssiffror med revideringar (2025)

Varför källvalet spelar roll för bilden av konsumtionen

SCB har sett över källorna till beräkningarna av hushållens konsumtion. Dagens NR-beräkningar har inte setts över på flera år och bygger på många olika datakällor.

SCB bedömer att kvaliteten behöver förbättras och detaljeringsgraden öka. Nya preliminära siffror från korttransaktioner och befintlig försäljningsstatistik tyder på att hushållskonsumtionen i dagsläget är underskattad.

Arbetet sker i projektet ÄDB HUKO. Den nya statistiken är också tänkt att användas som underlag för vägningstalen i KPI.

Siffrorna revideras när nya underlag kommer in, vilket påverkar bilden av både nivåer och utveckling; revisionerna av juli 2025 visar att preliminära månadssiffror kan ändras.

För både NR och KPI fortsätter arbetet med kvalitet och detaljeringsgrad.